För det mesta tycker jag att tiden rusar fram i en rasande fart och man hinner knappt att tänka till innan det är en ny dag, ny vecka, ny månad för att snabbt bytas ut till ett nytt år. Tänker man sig till en viss händelse så inser man.... Oj, har det redan gått 1, 2, 3 och 10 år ?

Men då och då infaller sig begreppet "tiden står stilla"  Man vet att klockan tickar detsamma oavsett när och var man befinner sig, men ändå kan man känna av det där eviga tickandet, som om sekundvisaren står och kämpar sig fram fram och minuterna blir väldigt långa. Själv inom sig känner man lugnet, där ingenting runt omkring sig berör en och man hör endast sina egna andetag.

Just-Nu-Känslan "Tiden står stilla" Liksom ett avslutat kapitel i en bok, eller kanske rent av en avstämning i livet. Trampandes med tiden.. !